Time.is:

Nyheter och nationalism.

Nyheter från världens alla hörn strömmar ständigt emot oss här i vårt avlånga land. Säg den som skulle vilja vara utan friheten att själv kunna välja fritt vad man tar del av. Det är inte som förr då det bara fanns en radio-kanal och likaså endast en TV-kanal och dagspress med journalister som nästan hade monopol på vad som skulle betraktas som den enda sanningen. Tanken med objektiv journalistik är bra, men nog är det mesta ofta politiskt filtrerat. Se bara hur vinklade debatter, intervjuer och nyheter är numera. Det är ibland nästan lite komiskt att bevittna hur många välkända programledare i det närmaste helt ogenerat väljer att styra debatt, nyhetsinslag  och intervjuer till synes efter en förutbestämd mall. Det framstår helt klart när man har tillgång till nätet.

För de flesta är det väl rätt uppenbart, att om verkligheten inte är som nyhetsrapporten säger, så är det något som inte står helt rätt till. För när något låter för bra för att vara sant, så är det sällan sant. Om man verkligen vill veta vad som händer i samhället är det nog bäst att alltid jämföra nyheter från några olika källor. Det är något som allt fler gör och därför är det kanske inte så konstigt att alternativ media ökat i intresse de senaste åren. Från traditionell medias håll talas det ibland om hatsajter och fejknyheter när konkurrenter inom alternativ media nämnts. Det är lätt att tro att journalister ibland är tillsatta för att försöka tysta någon obekväm sanning. Det är även lätt att misstänka att media används som vapen i psykologisk krigföring mot befolkningen som inte ont anande sväljer det mesta. Sådana här konspirationsteorier är rätt så vanliga på nätet och det finns mängder med sajter som lever på att sprida de mest befängda påståenden.

Det påstås till exempel ibland att ett fåtal mångmiljardärer har lika mycket pengar som ungefär halva jordens befolkning. En del på nätet påstår även att sådana finanshajar anväder sina miljarder för att påverka politiker att genomföra en politik som inte gynnar det lands befolkning som politikerna är representanter för. Det har till och med sagts att dagens invandring till Sverige inte egentligen handlar om humanism och om att hjälpa utsatta flyktingar från krigsområden. Ett fåtal sluga affärsmän, människosmugglare, advokater, politiker, och ägare av flyktingförläggningar sägs vara de som bortsett från invandrarna verkligen tjänar på dagens flyktingpolitik.

Invandrarfientliga utalanden helt utan grund om man får tro traditionell media. Det florerar rykten som gör  gällande att kanske mer än åttiofem procent av alla invandrare som får uppehållstillstånd är av utomeuropeisk härkomst och då i allmänhet främst från muslimska länder. Det ska även vara som så att de endast kommit hit av ekonomiska skäl. Många sägs inte vara mer förföljda än att de åker på semester till sitt hemland så snart de fått medborgarskap. Det har till och med sagts att fortsatt invandring i dagens takt skulle kunna påverka landet negativt i form av ökad brottslighet och höjda skatter. Narturligtvis kan väl något sådant inte stämma även om det kanske ser så ut. Sverige är ju enligt politiker ett rikt land, och visst ser väl landet ut vara på väg åt rätt håll om man är för det mångkulturella. Det här att vissa på  nätet anser att det här landet skulle vara korrumperat, och att det svenska folket håller på att bytas ut mot folk med afrikanskt och arabiskt ursprung är självklart bara nonsens. Om det vore sant skulle det ju betyda att landet riskerade att drabbas av en del motsättningar mellan nya och gamla svenskar. Det skulle i så fall kunna resultera i att militanta grupperingar som syns demonstrera på gator och torg skulle kunna vinna mark. Vilket nog inte vore ett drömscenario för dagens ledare. 

För att återgå till det här med tradiotionell medias skeptiska syn på nya uppstickare inom alternativ media. Självklart handlar det hela endast om att försöka framstå som mer seriös i kampen om marknadsandelar i mediabranschen. Ingen kan väl tro att inarbetade tidningar och nyhetskanaler som kanske ägs av en enda koncern skulle fara med osanning för att gynna andra intressenter än det nyhetstörstande folket. Kanske kan det vara lite politik inblandat men det är nog bara marginellt. Visserligen kan någon av de miljardärer som nämnts ovan via något dotterbolag inom bank och finanssektorn ha ett finger med i spelet, men sådana här  tankebanor är väl bara spekulationer utan grund och mest sånt som existerar i filmens värld. För om man sätter sig ner och tänker rent rationellt så är det nog faktiskt inte så många som verkligen tror att vare sig traditionell eller alternativa medier publicerar nyheter som inte är väl underbyggda. Det skulle väl i så fall kanske vara någon riktigt världsfrånvänd människa. Yrkeskategorin som dyker upp då och då hos många i sammanhang när det gäller ogrundad tvekan om det mest självklara blir oftast kanske inte helt oväntat någon av dagens alla nyskapande genusforskare. Såna där som tycks ha tagit det till sin uppgift att sprida lätt förvirrande budskap, som att det exempelvis finns fler än två kön hos oss människor. Det sägs ibland att det finns ett helt oändligt antal olika kön. Vilket faktiskt är en rätt intressant tanke rent filosofiskt. Men vetenskapligt sett är väl dessa åsikter  ungefär lika relevanta som att i vetenskapens namn hävda att tro på tomtar och troll är det enda rätta. Men inget ont om forskare  - för allt är väl relativt...

Samhället och det fria ordet.

Varje dag möts man av nyheter och påståenden av media som helt uppenbart känns som en del av en slags  pågående kampanj för att försöka förrändra folkets lojalitetstänkande mot de sina för att omfamna förståelse för ett gränslöst samhälle  och den av svenska politiker så hyllade mångkulturen. Något som i mycket kan sägas likna en religion med sekteristiska inslag. Den som vågar att ifrågasätta det hela får snart känna till hur lätt det är att bli negativt särbehandlad utan att som enskild ha någon större möjlighet att kunna få upprättelse juridiskt. Det har genom åren talats om allemansland och att landets gränser inte är något självklart. Det lär av någon politiker ha sagts att det enda riktigt ursvenska är barbariet. Man det kanske bara är fejknyheter...

Som svensk skattebetalare har man av sin regering förväntats att öppna sitt hjärta för att skapa ett land som i princip endast ska arbeta för andra folk och länders bästa. Om man tar en titt tillbaks på hur landet såg ut för låt oss säga bara en tjugofem år sedan. Så har politiken som förs i vårt land nästan gått från att handla om att värna folkets särart, historia, kultur, arbetare och de gamla. Till att handla om att andra länder och några få utvalda folkgrupper ska sättas i främsta rummet. Att ha en nationell känsla för svensk släkthistoria och tradition är något som helt saknar värde och i det närmaste är likställt med ordet rasism, om man nu råkar vara en etnisk svensk. Det har av ledande politiker framställts som att alla svenskar är lika trots att alla i världen normalt ser skillnad på svart och vitt. Detta påpekande ska inte ses som rasism, utan mer som ett sätt att understryka att folk från olika delar av världen kanske inte är så lika som en majoritet av dagens  politiker vill göra gällande.

Med tanke på bakgrund, kultur, språk, religion, klädstil, matkultur och inte minst synsätt på hur landet ska styras så finns det helt uppenbart skillnader. Det här med rädslan för att kallas rasist är helt normalt med tanke på mångårig indoktrinering i den så kallade Jantelagen. Det hela kan nog enklast betecknas som nationell fobi, om man söker ett namn på detta fenomen. När det gäller synen på det här med ordet nationalism kan vi läsa mer om det lite längre fram, men redan nu kan det nämnas att allt kanske inte är som många fått lära sig. Media har med rätta allt sedan det andra världskrigets slut intagit en stark position som väktare mot allt vad totalitära tankar och så kallade rasideologier står för. Det finns tankesmedjor som gör nästan allt som står i dess makt för att skapa opinion mot alla former av propaganda för ett odemokratiskt samhälle. Några av de allra mest framgångsrika metoderna har alltid varit den klassiska härskartekniken där starkt negativt värdeladdade ord  som exempelvis: främlingsfientlig, rasist, fascist och nazist ofta använts flitigt för att tysta allt politiskt motstånd. Någonstans efter vägen har sedan rädslan för att kallas rasist, skapat en rädsla, för att som svensk med anor flera generationer bakåt våga vara stolt för sitt eget land, språk och sin egen historia. Det kan man bland annat se i partiprogram hos flera av dagens ledande politiska partier i riksdagen.

Många partier har blivit så rädda att förknippas med ordet rasism att de helt enkelt valt att ställa sig bakom tanken på fri invandring utan gränser. Vilket har framställts som något positivt som berikar landet. Det hela skulle skulle vara komiskt, om det inte vore så sorgligt för sveriges framtid. Det är ju tragiskt att se resultatet denna politik redan idag innebär för Sverige. För uppemot femtio procent av landets kvinnor inom gruppen etniska svenskar vågar inte gå utanför sin dörr efter mörkrets inbrott. Vilket nog är klokt med tanke på alla tusentals grova våldtäkter som sker till följd av de styrandes flyktingpolitik. Rädslan för att eventuellt kallas invandrarfientlig har gjort att politikerna i landet uppenbart inte vågar säga ifrån, utan låter de flesta med afrikansk eller arabisk bakgrund få stanna i Sverige. Detta gäller ovavsett om de asylsökande har flyktingskäl eller inte. Verkligheten visar att illegala invandrare, eller så kallade papperslösa rätt ofta tillåts stanna av något som kallas - humanitära skäl. De ges dessutom fri tillgång till sjukvård, vilket inte är fallet för skattebetalande svenskar i landet. De som oroas av dagens politik får av styrande och media oftast stämpeln - rasist på sig.  Motsägelsefullt, är ordet man kanske tänker på, när det gäller många politikers och journalisters entusiasm i detta ämne. För statistiskt sett kan man lätt se att det inte är många av dessa genuina humanister som har sin  bostad i områden med många nya svenskar. Ett stort hyckleri anser många invandringskritiker. 

Invandringspolitiken de senaste tjugofem åren har aldrig i något större sammanhang fått kritiseras eller ens ifrågasättas av oppositionen. Utan då har alltid de styrande och tillskyndande media till synes lagt allt annat åt sidan för att gemensamt kunna upprätthålla högsta möjliga invandringstakt till Sverige. Mångkultur har allt sedan mitten av sjuttiotalet  prioriterats framför det svenska skattebetalande folkets önskemål om stärkt välfärd på olika områden. Det svenska folket verkar av vissa politiker mest ses som något nödvändigt ont. Eller kanske mer som en andra klassens medborgare, där nyanlända invandrare i tusental ofta går först i många köer, till exempel på bostadsmarknaden och inom den hårt belastade tandvården. Det har gått så långt att det hela kan liknas vid diskriminering av folkgrupp. Men enligt den av många kritiserade lagen om hets mot folkgrupp så tycks ju majoritetsbefolkningen inte räknas som någon folkgrupp. Om någon äldre svensk ur befolkningen skulle våga klaga på detta plockas snabbt det så kallade rasistkortet fram. För missnöje med dagens invandring, eller flyktingpolitik får sedan många år knappt ens förekomma, vilket ofta kan ses i traditionell media som nog de flesta redan känner till. Allt sedan folkomröstningen i Sjöbo för många år sedan framförs det då och då tankar på en för riket politiskt beslutande folkomröstning i frågan. Folket skulle då enkelt kunna säga sitt om fortsatt hög invandring. Men det är en fråga som de styrande inte vill höra talas om. Då det liksom skulle vara, rasism. 

Humanism och solidaritet i all ära, men någonstans så verkar tanken på allas lika värde ha förvillat de omtänksamma politikerna i riksdagen. För det handlar väl inte bara om att vara världsmästare i generös invandringspolitik. Det är väl kanske mer viktigt att asyl ges på rätta grunder och till flyktingar i verklig nöd.  Därför borde väl självklart endast kvotflyktingar ges möjlighet att bli medborgare. För det kan väl inte vara rätt att den svenska regeringen idkar välgörenhet med folkets skattemedel som skett i så många år. Kan verkligen väljarna anse att det är rätt att Sverige spelar rollen som världens största socialbyrå. Människor vill normalt bo i sitt eget hemland eller så nära det som möjligt. Sådana vanor förrändras så klart om sveriges välfärdssystem marknadsförs bland utfattiga i exempelvis Afrika eller Afghanistan, något som faktiskt förekommer på våra ambassader utomlands. Där borde väl bistånd på plats vara mer normalt, och kanske vara en bättre lösning för alla parter, med undantag för människosmugglare kanske. När man som i Sveriges fall lånar pengar och ökar på statskulden för att tillsynes få skina som humanistisk stormakt har det väl spårat ur som man säger. Mycket kan sägas om de senaste regeringarna i detta land. Men det är väl sånt som folk kanske mest går och tänker på.

Det tycks på senare tid ha brutit ut en kamp där oliktänkande inom invandringspolitiken med olika medel ska förhindras att sprida sitt ord. Allt i mångkulturens namn. Demokrati och mänskliga rättigheter verkar numera vara något som kan tolkas på rätt olika sätt mot vad som har gjorts i tidigare decenier. Man kan numera på nätet läsa insändare dagligen där oro för det fria ordets fortlevnad visas med all önskvärd tydlighet. Det är en rätt skrämmande utveckling om de styrande skulle ta sig friheten att stänga ned sajter på nätet på grund av politiskt oönskade åsikter. Det fria ordet måste alltid ha ett spelrum för meningsutbyte även om synen på kanske dagens rådande värdegrund inte är en gemensam nämnare. Möjligheten att kunna skapa opinion politiskt för sin sak så länge man håller sig inom lagens råmärken är narturligtvis viktigt. Regeringar som använder sig av tveksamma metoder och luddigt skrivna lagar för att tysta en obekväm opposition kanske bör läsa FN:s  deklaration om mänskliga rättigheter. Dagligen ropas det efter censur där oliktänkades åsikter ska kunna filtreras bort. Det har tagits fram direktiv från EU som ger makthavare befogenhet att stänga ner obekväma sajter under förevändning om ett ökat konsumentskydd. Många oroar sig därför att sajter som inte helt bygger på de styrandes så kallade värdegrund troligen kommer att påverkas. Demokratin börjar alltmer likna ett sjunkande skepp på ett hav av goda intentioner. Det är något som demokratiskt sinnade borde tänka på medans tid ännu finns.

När ingen för folkets talan så som tradiotionell media eller den så kallade tredje statsmakten en gång i tiden gjorde så är det inte långt till diktatur och förtryck. När ett folk inte har rätt att tala existerar ingen demokrati.  Det bedrivs numera en omfattande historierevisionism där vårt lands historia steg för steg omtolkas till vad dagens politiker tycker ligger mer i linje med deras värdegrund, genustänkande och mångkulturella strävanden. Alla är väl till exempel idag medvetna om att obekväma ord i barnböcker numera censureras eller raderas för att inte kränka någon känsligt sinnad person som kanske anlänt helt nyligen. Det låter oskylldigt och harmlöst, men när en regim anser sig ha rätt att radera delar ur ett folks historia är det inte långt till diktatur. Nästa logiska steg om sådan politik får fäste är väl kanske bokbål som förekommit då och då i historien. Man skulle ibland lätt kunna förledas att tro att vårt avlånga land är ockuperat av främmande makt om man inte visste bättre alltså. Det här med att regeringspolitiker lämnat över självbestämmandet på många områden till EU kanske spelar in. Men än så länge existerar trots allt faktiskt yttrandefrihet. Om nu inte något undantag eller inskränkning på detta för våra mänskliga rättigheter så viktiga område inträffat just i denna stund.

Sverigebilden och framtiden.

Man hör ständigt om den ökande brottsligheten. Sverigebilden var för inte så längesen en helt annan. Utomlands är ordet, extremt, vanligt förekommande när landets utveckling kommer på tal. Bilar brinner, kulor viner runt öronen, våra kvinnor våldtas och terroristerna utför sina dåd. Medan polisen mest är upptagen med att avskriva det mesta, med undantag för det som ger snabba bötesinkomster. Till exempel kanske någon som kört sju kilometer för fort på en öde väg strax utanför staden. Detta är narturligtvis en grov generalisering och Ingen ska någonsin hacka på ordningsmakten, för allt beror som vanligt på landets politiker som drar upp riktlinjer på samma sätt såsom ett barn i all enkelhet ritar streckteckningar i förskolan. Allt för mångkulturen. Samtidigt sopar de ansvariga den statistiska sanningen under mattan och låtsas som ingenting. Många undrar naturligtvis varför det skattebetalande folket röstar för fortsatt vanstyre val efter val. Är det verkligen så här medborgarna vill ha det. Borde inte det etniskt svenska folket tänka mer på sig själva och sina barns framtid. Styrande i landet har visat att massinvandring och mångkultur ska genomföras till varje pris. Vad majoriteten folket vill, spelar ingen roll. Det har stått klart sedan 2014 och Decemberöverenskommelsen (DÖ) då politikerna visade sina rätta ansikten och i princip körde över hela folket och skapade en blocköverskridande koalition eller samlingsregering för att stänga ute invandringkritiska partier från allt politiskt inflytande. De största partierna tycks inte ha lärt sig någonting utan kör maktfullkomligt ständigt vidare på vägen till svenskarnas undergång. Politikerna som styr vill helt klart utrota den etniskt svenska befolkningen och befolkningsmässigt sett omforma landet till en slags blandning av afrika och mellanöstern. Det finns idag bara ett parti förkortat till NMR som har på sitt partiprogram att stoppa massinvandringen från utomeuropeiska länder. Det har väl gått rätt långt då endast ett så kallat extremt parti har insett att landets invandringspolitik verkligen behöver ses över.    

Många skribenter utomlands är förvånade över att det etniskt svenska folket gång efter gång röstar som om de var helt okunniga om verkligheten. För nog borde väl de flesta se att dagens politik i rask takt leder mot ett totalt kaos när det gäller invandringen och brottsligheten i dess spår. Förr fanns det fackföreningar som stod på det arbetande folkets sida. Nu är det ingen som tycks bry sig att landets invandring tillåts bygga upp en arbetslöshet som på sikt blir förödande för svensk ekonomi. Men kanske har alla som borde ha förstånd att värna Sverige av en outgrundlig anledning valt att arbeta för statens upplösande. Ungerfär på samma sätt som försvaret under många år stadigt rustats ner. Fortsätter den här politiken länge till är det nog många av svenskarna som får nog och emigrerar. Tidigare i sveriges historia valde över en miljon unga svenskar att söka efter lyckan utomlands i Amerika. Omständigheter som fattigdom, svält och den tidens oförstående överhet som inte tog folket på allvar utan maktfullkomligt gick alldeles för långt. Något som tycks gå igen från tid till annan. När historiker påtalar detta faktum kommer anhängare av mångkultur alltid dragandes med att, svenskarna minsann också invandrat hit en gång. Något som det inte talas lika högt om är att dessa svenskar inte kom till ett serverat bord av välfärd.

Kanske är majoriteten i stort helt nöjd med hur de största partierna ämnar sköta landet under en överskådlig framtid. Hur kommer det sig annars att inte någon säger ifrån och bildar ett nytt parti för de etniska svenskarna. Att starta föreningar och arbeta mot förtryck och för frihet är ju annars något klassiskt. Det borde väl ha gått upp för de flesta att inget av de nuvarande partierna i riksdagen verkar ha någon vilja eller förmåga att sköta landet. Statsskulden ökar nu stadigt, samtidigt som välfärden minskar. Hade majoritetsbefolkningen varit lite mer som de hundratusentals människor som kommit hit till landet de senaste åren hade politikerna aldrig vågat att genomföra detta tillsynes tanklösa beräknande experiment mot den hårt arbetande svenska befolkningen. Många tror inte längre på någon hypotes om tanklöshet och humanism när det gäller hur statsfinanserna sköts. Känslan av att det handlar om en kallt utstuderad beräkning har funnits länge hos det skattebetalande folket. För man kan inte direkt påstå att det saknas exempel på de som tjänar stora pengar på detta kaos.

Men historien har visat att det finns gränser för allt. Det är bara en tidsfråga innan trenden vänder och det svenska folket säger sitt och står upp för sitt land. Förhoppningsvis i god demokratisk anda och i kommande val. Men frihetslängtan är en kraft som ingen makthavare i längden kan tygla och säg det imperium som har bestått för evigt. Det kan verka omöjligt, men konstigare saker än så har skett tidigare i historien. Ingen trodde väl till exempel att en nation som England skulle våga gå sin egen väg och helt enkelt rösta för att lämna EU och dess överstatlighet bakom sig. De som styr är väl medvetna om att demokrati står för folkstyre fast de ofta tycks vilja blanda bort korten till egen fördel. Folket går och röstar i tron att partiprogram gäller medans sluga kapitalstarka krafter i bakgrunden genom smarta ekonomiska drag får politiker att dansa efter deras pipa. Men det kan vända rätt snabbt när folket förstår att de styrande missförstått det här med representativ demokrati. För ingen av landets folkvalda politiker är herrar över det svenska folket, utan endast utbytbara representanter. För som alla  förhoppningsvis vet är det ett faktum att landet Sverige sedan länge är en demokrati och ingen diktatur.

Ordkonstruktion.

Tänk så många ord det finns. De flesta kanske mest fungerar som byggklotsar för att bygga upp meningar. Medan andra har förmågan att sticka ut och liksom leva sitt eget liv helt utan att det behövs några andra ord runt omkring. Ungefär som ett varumärke, artistnamn eller stjärnor. Nationalist kan sägas vara ett sådant ord. När ordet nationalist uttalas ryggar många tillbaka och tror att det handlar om en odemokratisk ideologi vilket faktiskt grundläggande är fel. När man hör ordet i fråga tänker man kanske på krigsfilmer från Hollywood om andra världskriget och hårdföra nazister. Själva ordet nazist är som de flesta vet ett negativt värdeladdat ord vilket är starkt förknippat med berättelser om historiska krigsförbrytelser begågna för mer än sjuttio år sedan. När det gäller ordet som sådant är det från början ett slangord eller en slags förkortning för nationalsocialism. Som ordkonstruktion bygger detta ord på att sammanföra de två helt olika orden nationalism och socialism. 

Man kan lätt blanda ihop olika ord om man inte tänker sig för, speciellt gäller det ord som har olika innebörd men som låter rätt så lika eller kanske påminner en del om varandra. Nationalism är ett sådant ord, som helt enkelt oförskyllt fått lite dålig klang. Så det kan kanske vara bra att bekanta sig lite mer med ordet Nationalism. När man klickat på länken ovan och läst på lite om ordet vet man mer. Nationalismen handlar i grunden om att  känna stolthet över sitt ursprung och att man hyllar sitt lands historia och känner samhörighet med likasinnade inom nationen. För när man utan att tänka, automatiskt använder landets språk i tankar och tal och känner att hemlandet  är nummer ett bland alla andra på vårt evigt snurrande jordklot så är man helt enkelt nationalist. Det finns så klart mer att säga men nog har detta exempel visat att ordkonstruktion är ett ämne  väl värt att studera om man har ett genuint intresse för ord, dess bakgrund, användning och betydelse.

Nationalism i Sverige.

Det är inte så många i Sverige som tänker på det, men vi är alla nationalister när vi hyllar den Svenska flaggan. Hur kan någon ens påstå något så dumt, det kan väl inte stämma alltså. Nej, man kan ju som etnisk svensk välja att vara emot sitt land. Men nationalismen  lever upp flera gånger om året. Flaggor vajar, nationalsången sjungs, det är landskamp i kanske fotboll. Nationalkänslan är kanske på topp när den europeiska musikfestivalen avgörs och landets sång och musikartist precis har vunnit tävlingen. Stolthet, gemenskap och fosterlandskärlek som det kallades förr är vad nationalism handlar om. Det är något som exempelvis USA känner till, det är något som lärs ut i deras skolor. För ett land utan en stark nationalistisk sammanhållning är ett land utan någon reell framtid. Det här att nationaldagen till slut blev en helgdag tycker många är bra, men det behövs kanske mycket mer.  Folkets till synes fullständiga likgilltighet inför landets förfall är för medvetna något helt förbluffande.  

Sverige styrs idag av politiker som endast tycks hysa förrakt för landet och det hårt arbetande svenska folket. Det har av de styrande gjorts negativa uttalanden, som att det inte skulle finnas någon riktigt svensk kultur. Nationalismen och dess innebörd och sammanhållande länk mellan dåtid, nutid och det svenska i stort som i smått är något som motarbetas och förlöjligas på alla plan. Det har till och med delats ut kulturpris till en svensk konstnär som mest är känd för sitt konstverk ”Skända Flaggan” det kan kanske vara en av förklaringarna till hur det har blivit som det är i många av våra städer. Hur kan man ens förvänta sig att de så kallade, nya svenskarna ska hysa den minsta respekt för svensk kultur, tradition och värderingar. När landets regering helt uppenbart tycks sakna all kunskap om hur viktigt det är med en grundläggande sammanhållning inom landet. Det har framförts på nätet att landets politiker handlar som om de hade fått betalt för att förstöra landet. 

För att återknyta till det här med nationalismen, så har ofta ord som rasism fått bli synonymt med nationell stolthet hos det etniskt svenska folket. En stor mängd av negativa nyspråksord i knepiga formationer har i olika forum dagligen och i åratal klistrats på den i grunden så enkla längtan om att få ha kvar sin folksjäl. Inget folk ska väl behöva krypa på knä för att bevisa sin rätt att existera. Det man inte talar om kan ha större betydelse än vad någon någonsin kan ana. Det har sagts att inget kan tala så starkt som ett folks tystnad. När ett folk tvingas att förneka sig själv och låtsas att lögn är sanning är förrändringens vind inte långt borta. För helt nära någonstans inom oss alla finns en nedärvd självbevarelsedrift. Det finns ett talesätt som är berömt genom att säga att det mest självklara är att man ska se om sitt eget hus först. Man ska inte heller kasta pärlor fört svin, vilket är ett gammalt ordspråk som ofta dyker upp i dessa dagar. När man är inmålad i ett hörn är det lätt att glömma att känna någon äkta stolthet. Då, när ingen respekt finns kvar är det lätt att misströsta. Man kan känna sig svag, men tillsammans är man stark. Tänk att det land i norr som världen lärt känna som Sverige, är det nordiska folkets, Svenskarnas land. Det folk som bröt sten och röjde skog för att skapa åkrar. Som frös på kalla stormiga vatten för att ge mat åt sina hungrande barn. Som byggde slott och kojor, vägar och broar som nu alla tar helt för givet. Detta stolta folk som inte kom från ingenstans som några tiggare. Ett folk som alltid har stått upp för sitt land, sina förfäder och traditioner. Ett folk som aldrig någonsin glömt att det man inte vårdar, går snart förlorat. De nordiska svenskarna är ett folk som vet att kampen för framtiden alltid är här och nu. Det kan sägas mycket om svenskarna, men ett mer strävsamt folk får man leta efter. Det har ofta sagts bevingade ord så som att en svensk tiger. Men att tiga är inte alltid det samma som att samtycka, vilket nog de flesta vet.    

När man som nordisk svensk genom släktforskning upptäcker sina rötter klarnar mycket.  Det kan rätt ofta handla om en historia som sträcker sig hundratals år bakåt i tiden här i norden. Kanske inte så mycket att skryta med då Sveriges historia i sig är tusentals år gammal. Så snart man får klart för sig att  släkt och  generationer före en själv byggt landet förstår man mer. Från stenålder, vikingar och stormaktstid fram till våra dagar, allt har ett sammanhang. Det är rätt så lätt att vara stolt över sitt nordiska, svenska och europeiska ursprung. Som äkta nationalist har man även respekt och intresse för andra folk och kulturer. För när man känner sitt ursprung har man ofta ett mindre behov av att hävda sig. Det är väl därför svenskar alltid varit pigga på att ta till sig nya influenser från till exempel andra länders matkultur, som komplement till svensk husmanskost. Något som landet även är känt för sedan vikingarnas tid, är att folket gärna reser mycket i världen. Det är genom stor uppfinningingsrikedom, god arbetsmoral och inte minst två hundra år av fred som landet blivit så välkänt. 

Men då den svenska identiteten är hotad kan lätt nedärvda instinkter vakna hos folket. För ingen nationalistiskt sinnad medborgare  går med på att förlöjligas och betraktas som gäst i sitt  eget land i längden. Det är sånt som historiskt sett alltid till slut leder till konflikt och som historielösa kanske inte förstår. Sverige och den svenska nationalismen handlar om att känna trygghet, stolthet och samhörighet med likasinnade. Den som förväxlar artighet och respekt med dumhet bör nog tänka om. Den som uppfattar svenskar som fega och konflikträdda, känner inte till ordet eftertänksamhet. När man känner sig hemma i sin världsdel har man ofta överseende med rätt mycket. Många av landets politiker borde  nog tänka efter lite mer vad de håller på med. För när man i ansvarig ställning har att förvalta folkets gemensamma tillgångar och beter sig som yra höns och likt dessa sprätter pengar från statskassan omkring sig som om det handlade om fågelfrön. Ja, då är det frågan om det inte snart är dags att uppdatera kompetensen hos en hel del så kallade tjänstemän. För visst går det att skriva nya lagar som trycker ner folkviljan. Det går även bra att hitta på olika fina ord som, värdeperspektiv och liknande, men människors tankar i vardagen och känslor för sitt eget land och sitt eget folk är något ingen politisk makt i världen kan styra över. För som alltid gäller sanningen att Sverige är: Svenskarnas Land. 

Valfrihet

De flesta har en egen uppfattning om vad som är viktigt här i världen. För en del människor är det politik och för andra är det religion och i bland så flyter mycket ihop rent ideologiskt sett. Så länge det finns mer än en åsikt så är det aldrig långt till konflikt. Men i ett civiliserat samhälle löses det mesta med öppenhet, debatt och att alla åsikter får komma till tals enligt konventionen om mänskliga rättigheter. När det gäller rätten att uttrycka sig på Internet eftersträvar många tongivande journalister och politiker i dag inskränkningar och i praktiken censur. Hisoriskt fungerar det i längden aldrig att förbjuda kanske obekväma åsikter. Det gör bara att företrädare för alternativa åsikter finner nya vägar och skapar  än mer övertygade anhängare som kanske rent av radikaliseras vilket historien nog har visat oss alla alltför många gånger. När man för fram tankar om censur så ska man nog alltid vara medveten om hur lätt en demokrati kan förvandlas till ett samhälle utan någon egentlig valfrihet. 

För det senaste om hur Sverige styrs och hur Regeringen ser på det här med censur eller kanske rättare sagt, vad som för närvarande gäller när det handlar om rätten till yttrandefrihet kan man besöka deras officiella hemsida och ta del av information från KulturdepartementetNär det gäller området medier meddelas att mediepolitiken ska ge förutsättningar för en fri åsiktsbildning, fritt utbyte av ide'er och reella möjligheter att granska olika företeelser och verksamheter i samhället. Det är väl i grunden en förutsättning  för demokrati. Nedan följer ett axplock av media, nyhetsbloggar, organisationer, poddar och mycket mer. Det är en jungel där ute på nätet  som man säger. Det är intressant att ta del av mångfalden av nyheter som erbjuds om man bara hittar rätt bland alla länkar. Möjligheten att enkelt kunna jämföra påståenden i dagens omfattande nyhetsflöde är viktigt för en klar bild av verkligheten. Det är i grunden detta som mycket handlar om.  


Media i Sverige

Här nedan följer ett urval av länkar till traditionell nyhetsmedia.

Aftonbladet   Expressen   Dagens Nyheter   Svenska Dagbadet   Nyheter24   Metro 

För några exempel på traditionell  så kallad vänster-information och lite mer:

EXPO  Forum för levande historia  Tillsammansskapet  inte rasist, men...  jagärhär    

Här nedan följer ett urval av länkar till olika oberoende alternativ  nyhetsmedia.

Nya  Dagbladet   Fria Tider   Samtiden   Nya Tider   Samhällsnytt  Nyheter Idag

För några exempel på så kallad alternativ höger-information och kanske mer: 

Altnorden   bubb.la   Fria Sidor   Petterssons blogg   Red Ice Radio   Svegot 

Här följer en länk till  SVT Nyheter Opinion. Som en kontrast, även  DGS-TV.   

För den som vill se mer dokumentärer i TV-format på nätet. Kollla in: Swebbtv.se 

Många förstår inte att det kan pågå ett folkmord i tysthet. Se vad som händer Borerna. 

Det finns idag så otroligt mycket fakta men sällan någon tid att se vad allt handlar om.

Många väljer helt enkelt att blunda för sanningen, då det tar lite tid att sätta sig in allt.

För övrigt så är väl dagens verklighet något rätt så oerhört jobbigt att tänka på.

Men sanningen ska göra eder fria, har det väl sagts - eller hur det nu var ...  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det finns i världen så många tankar och påståenden som kanske kan vara svåra att förstå. Men någonstans är insikten om vikten av att tänka själv alltid ett första steg mot framtiden. Verkligheten är som ett mynt med två sidor som kan beskådas om det så låter sig göras. Det var som bekant riksdagsval hösten 2018 och som många misstänkte skulle invandringspolitiken komma att föras på ungefär samma sätt som efter flera tidigare års val. Det sägs ibland att dagens partier är så lika att det inte går att se någon skillnad. Men det påståendet faller snart om man tar sig lite tid och läser partiprogrammen. Kanske är det dags att engagera sig politiskt i något nytt parti om man har tröttnat på de gamla vanliga partierna som tycks styra landet utan tanke på de etniska svenskarna. Man kan ha helt olika åsikter men om man tvivlar på demokratin borde man nog rösta om saken.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

COPYRIGHT (C) 2019 SIDVIS.SE

Några länkar:  www.demokratifakta.se   www.sverigespoitik.se